Transport 2010-2013

Godmorgon,
Vaknade bredvid världens bästa, kunde inte bli bättre! :) Dagen ska spenderas med lite mer julpyntning samt lite tvätt och städning ^^, 1a advent imorgon ju!!! Thihi :D haha det är awsome som fan! Själv är man sjuk i vanlig ordning, typiskt när det börjar lacka mot jul! :( Men men bara bita ihop å se glad ut :D

Nu tar jag nog en sväng om till köket för att göra någon frukost!
Cya son!

//

Hallo,
oh detta tjat om pluggis hit å plugghäst dit! Jag hör det dagligen bara för att jag sattsar mer på skolan än vad dom andra gör. Är det mitt fel att jag vill ha ett högre betyg än Godkänt? Att jag kanske vill komma någonvart. Låt mig sköta mitt så går det  så mycket smidigare :) Kalla mig pluggis men det är jag fan stolt över! Det visar bara att jag bryr mig om min framtid och faktiskt tänker efter. Nej ta inte det här fel nu, jag menar inte att ni inte bryr er om er framtid. Men man måste faktiskt tänka ett steg längre än vad näsan räcker. Slöa igenom matte lektionerna, skriva av facit och bara sitta rätt upp och ned. Men grattis det visar sig direkt på provet! aja jag ska släppa det där nu och koncentera mig på det jag egentligen tänkte skriva om.

Jag känner att jag sitter fast här i Kramfors, folk åker utomlands.. till andra delar av Sverige. Å här sitter jag fastfrusen som en jävla igloo! Kul, riktigt kul! Eller inte. Jag vill resa, åka iväg nånstans med älskling. Åka iväg med Marika, Marielle, Celina å ja! Bara hitta på något nånstans. Problemet är bara att jag är 1. enbart 16 = att jag kan inte komma in på krogen eller åka någonstans typ. 2. Har inga pengar! å tjänar 1050 i månaden varav dom pengarna är typ 100-200 kr mina! AWIIIE NOT! 3. Skolan.
Okej jag vet det är enbart något år men i alla fall! Det är askul när ens pojkvän åker iväg med sina polare, kommer tillbaka å har haft så jävla kul! Själv har man suttit där dom där dagarna, asdepp och bara velat gå och lägga sig! När han åker iväg till krogen för att umgås med folk eller ja iväg någon annastans där man måste vara 18, har skitkul å jag får stå utanför som ett UFO å bli idiotförklarad. Dom flesta av mina kompisar blir 18 nästa år. Dom kommer kunna dra ut på krogen, lattja och ha fetkul! Jag kommer återigen sitta där ute och känna mig så jävla utanför som jag alltid gör! Det suger att vara yngst bland sin umgängskrets! Det spelar ingen roll att jag egentligen inte är det. Jag är näst yngst, men jag känner mig alltid som att jag är 2-3år yngre än alla andra.
Jag är inte den smarta, den snygga, den humoristiska eller den som har det extra. Jag är det femte hjulet, det känns så i varje fall! Alla mina polare rider, har med hästar å göra! Jag kan inte ens vara i närheten av en häst eller ens se en häst utan att det vrider i mitt hjärta och jag vill rusa därifrån. Att då ha vänner som umgås med hästar och pratar häst största delen av dygnet, det gör att jag söker mig bort. Jag är rädd för hästar (nej inte rädd som i... rädd för att dom finns och är stora å kan skada en osv. utan för att bli sårad och vettskrämd igen....), riktigt rädd. Egentligen vet jag att jag inte är det femte hjulet, men det känns som så ibland.

Det är alltid något fel på mig och jag har fått höra av några vad mina kompisar har sagt. Snälla, säg det till mig istället! Det sårade mig nå vansinnigt när jag fick höra det bakvägen! Jag trodde vi ställde upp för varandra och var det något så sa vi det? Okej jag säger inte mycket om det för jag vet att jag stör mig så fruktansvärt på småsaker så det är nå sjukt. Så skulle jag säga allt skulle ni bli tokiga!

Jag älskar er och vill inte förlora er för allt i världen, och just nu känns det som att jag VERKLIGEN behöver er! <3

//

Jag fick plötsligt sjuuuuukt mycket julkänsla! <3 fick nån grej i huvudet å började smått pö om pö att julpynta! haha första advent till helgen, känner känslan krypa närmre och närmre <3

Don't ever trust a monster.

Would you love a monsterman?
Ikväll går ingen säker, se upp frånö!

Tjäna,
Jag satt och tänkte på dagen som var igår när en låt började spela på spotify: You raise me up - Weslife. Den gav mig rysningar och jag tänkte till ordentligt. Jag såg mitt liv passera framför mina ögon, i fyra minuter fick jag se ups & downs in my life. Det var som att sitta i en biosal och se på den nya hollywood filmen. Skillnaden var det att de var jag som var på vita duken, och jag var ensam i hela biosalen. Jag såg dom som har stöttat mig genom dom svåra tiderna, jag såg dagar med Helge passera framför mina ögon och jag kunde känna hans doft och känna hans andetag i nacken. Jag fick se första gången jag träffade Björn, hans varma skratt fyllde hela mig och fick nackhåren att resa sig.
Bilder från när jag var liten och lekte i sandlådan med mina kompisar, när jag gick till skolan med ett leende på läpparna även fast jag visste att jag skulle få utstå timmar i plågor. Få höra glåpord och få iskalla blickar från alla håll. Jag lät inget hindra mig från mitt mål.
Jag såg hur Izor har utvecklas, jag såg hur jag har utvecklats både psykist och fysiskt. Jag såg hur Marika och jag har stärkt våran relation, Jag såg mig och Marielle sitta på hästryggarna genom köja och vråla till Mange Schmidt - Glassigt.

Tårarna rann, rann nerför mina kinder och haka. Blött ner min skjorta, fick mig att snyfta och sjunka ihop. Tårarna var av ren lycka, smärta och förtvivlan. Men trots detta så kunde jag inte sluta le, jag älskar den jag är idag!

Framförallt älskar jag alla dom som stått vid min sida! <3

Tack, <3

Hej,
ååh jag fick en fnille idag på lejonkungen låtar <3 Så mys ju, <3
Tänkte tända lite ljus snart, göra någon mysigare variant av mat och sedan ska jag krypa upp i min älsklings famn. <3

Men först en låt;

Hej,
Jag tänker dissa min egna älskade hobby, Ridning!

Folk idag har ingen respekt för att man gör något annorlunda, att man jobbar med riktiga djur! Visst i stort sätt alla sporter har något negativt. Men ingen hobby är nog så utsatt som ridningen är. Jag menar folk trackar ner på oss så vansinnigt mycket. Det duger aldrig och dom vet alltid bäst. När någon frågar mig vad jag brukar göra på fritiden nämner jag inte ens hästar, jag är rädd för reaktionen jag ska få. Att dom ska vända om å gå eftersom "jag är en sån som leker med maten". Att dom ska ångra sig och tycka att man inte kan umgås med folk som mig eftersom jag inte har något vett i skallen. Hästar ska ligga på en macka och inte lekas med.

Dagens människor har ingen respekt för folk som håller på med hästar, det är mycket få människor som jag möter som accepterar det. Dom här som inte håller på med hästar alltså. Vad fan har vi gjort er liksom?!?!?! Jag blir så jävla less att man blir sedd som en HELT annan person när folk får reda på att man har ridning och hästar som sin stora hobby. Jag är för fan samma människa som jag var före du fick reda på att jag håller på med hästar? Många är säkert rädda för hästar å försvarar sig därför med att vända alla taggar utåt å hacka ner på dom som håller på med hästar. Men vad hjälper det er?! Jag hackar inte på dom som är rädd för hästar, jag har förståelse! Det är stora djur man håller på med som lätt kan döda en, eller vålla otroligt stor skada i alla fall! Jag trycker inte ner någon ifall en person jag möter har en udda hobby? Det är deras hobby och påverkar den inte mig så vafan ska jag bry mig för?????

Men det verkar jävligt viktigt för er andra att lägga sig i vad vi håller på med. Jag tar inte åt mig av det ni säger, utan reaktionen man får! Att man inte ska accepteras av samhälllet eftersom man är hästtjej. Å gud nåde om det är en kille som rider, men trav är en annan sak? HALLO det är häst som häst?!?!?!?!!!!!!!!!!

Ridningen måste även vara den sport vi trycker ner varandra i mest. Har man inte egen häst, tävlar utan bara rider på ridskolan 1-2ggr i veckan. Man rider för att man tycker det är kul och inte har någon annan plan för att göra något annat. Då får man snea blickar. Är man inte bäst utan man gör mycket fel eftersom man inte ha den chansen att utvecklas som en person med privat häst och naturbegåvning för det.... ja då blir det en massa skitsnack!
Man jobbar annorlunda,  man jobbar inte från ryggen utan som jag gör t.ex från marken. För mig är kontakten mycket viktigare än formen och prestationen på hästen. Sålänge hästen mår bra, mår jag bra! Sen om den inte är snyggast, ser lite haljävlig ut... kan inte hoppa 1m, kan inte gå i form i alla gångarter. Har sina små skavanker här och var. Men den gör sitt bästa och vi har en superkontakt. Det värdesätter jag så mycket högre! en kontakt och förståelse för varandra.

Folk som gick förbi på läktaren när jag jobbade med Garri, höjde ena ögonbrynet å när jag kom tillbaka till stallet tittade dom frågandes på mig. Vissa kom fram å frågade vad sjutton jag höll på med, när jag sa NH såg dom alla ut som frågetecken. Jag började förklara vad NH var och vad det betydde för mig så fick jag ett.. "Jaha, varför det?" svar. Det handlar mycket mer om prestationer idag än vad det gör om känslan mellan häst å ryttare.

Människor frågar mig hur jag kan handskas med hästarna som ingen annan kan? Lätt svar, NH. Även fast man inte kan jobba med en häst i en roundpend, ridhus eller så. Kan man göra så mycket bara av att stå i spiltan. Om männsikor lärde sig mer om NH skulle vi få helt andra hästar. Tyvärr är Horsemanship inte lika värdesatt som att klara en bana på en träning eller få hästen skit fin under dressyrpasset.

Men jag känner en större prestationsframgång och en större lycka när jag får en häst att lita på mig. Jag känner mig så stolt och lyckad när jag kan få den där hästen som ingen vill gå in till, eftersom h*n är så elak. Folk är rädda för h*n och dom tycker hästen är dum i huvudet, att hästen har problem.. "Det finns inga hästar med problem, Bara hästar som har problem med människors beteende. " Folk får tycka jag är knäpp som gick in till Arminda även fast det stod att man måste låta personalen ta hand om henne. Jag tänkte det att de kan dom fetglömma! Jag hade precis börjat läst om NH och fick sånna stora reaktioner från henne att jag fick ett glädjerus. Bara genom lätta tryckningar och rörelser fick jag hålla på med en helt annan häst än vad dom andra som bara gick rätt in.

Jag ska avsluta med att Dissa ridning




Å

Hissa NH..

Jag tänkte berätta lite mer om mig själv, eller rättare sagt mina hundar. Okej tektniskt sett har jag bara en hund. Hans namn är Cachas (uttalas Kakkas) born to move, är svensk champion och går under namnet Izor. Han är 7år gammal mellanpudel hane, har tävlat i både lydnad och startat en gång i agillity. Agillityn kör vi mest på skoj eftersom han älskar det och matte har dåliga knän.

Han är ursprungligen från Enköping, jag och mamma flög ner för att hämta honom och flög hem med honom. Izor är väldigt envis och lättirriterad av sig (precis som sin mamma). Underbarare hund får man leta efter, han har ett hjärta av guld. Älskar allt och alla, avgudar speciellt Marika. Säger man att man ska göra något och att Marika ska komma, flyger hunden två meter rätt upp och springer mot dörren. Sötnows :*

Jag skulle kunna skriva huuuuuuuur mycket som helst men jag finner just nu inga ord. Han är bästaste hunden i världen <3 så enkelt är det! Jag skiter i vad folk säger när det gäller pudel för i mina ögon är han vackrast. <3

Sötaste, Garri Frá Öxl

Hallo,

Igår va en stressig dag, satt inte mycket! Men det funkade ändå och det blev svinigt bra i slutändan! :D haha Garri är nu inne på ridskolan å jag ska ner dit idag. Tänkte försöka ta några kort på honom, om inte annat ska jag göra iordning honom ORDENTLIGT! Blir en fin rykt och även lite smått å gott runt om. Ska även ta mig an å börja jobba lite mer "seriös" NH med honom nu när jag har utrymmen att vara i.
(Nu tänkte säkert många: NH? vad är det?
Jo mina kära läsare vänta någon rad så ska jag förklara!)
Sen finns det säkert någon som kan filma en lite grann, annars får man göra det själv. :) Får väl se om jag bygger upp så jag kan "stänga" in mig. Vet inte, beror på hur mycket jag orkar. haha

Okej NH står för - Natural Horsemanship och översätts rätt å slätt till Hästspråk. Ni har säkert hört talas om hästviskare - They speaking the language of equus (häst). NH är något man bygger, inte bara får. Det handlar om att förså sig på sin häst och kommunicera, visa att vi är på samma plan och bygga upp ett förtroende. Jag har märkt otrolig skillnad på hästar jag har jobbat NH med. Från att få gå å hämta dom i hagen till att dom kommer springandes när man ropar. Dom kliver en inte på tårna (hästarna kliver varandra på haser och hovar för att vis att jag går dit jag vill och så enkelt är det! Men när man visar att hörre du! Det är inte du som bestämmer så slipper man allt det där. Dom springer inte iväg från en, knuffar undan en eller är allmänt ointresserad av sin ägare.

Men sen jag började prata equus har det blivit stor skillnad. Hästar som många tycker är väldigt svårhanterliga får jag snabbt kontakt med och visar att det är inte dom som får styra och ställa som dom vill. Det är faktikst vårat uppdrag.

Den man som inspirerat mig till detta är självaste Monty Roberts. En gudagåva för hästar och människor, han har fört dom två olika varelserna tillsammans. Hästarna är ett flyktdjur, människan är en slagskämpe. Hästarna flyr men vi står kvar och slåss för våran sak. Det blir en krock in the circle of life. Just därför behövs att vi förstår varandra och kan kommunicera på samma plan, problemet är att det är vi som måste komma ner på deras plan.

Monty Roberts säger det: " Kom ihåg att hästar har två mål i livet - att forplanta sig och att överleva. "
" Jag har alltid sagt att det inte finns några problemhästar, bara hästar som har problem med människors beteende."

Att se Monty jobba är en fröjd. Han är lugn i sina rörelser och ton även fast hästen rusar runt i 120km/h och bockar å stegrar framför näsan på honom så här han iskall. Han har lärt mig mycket och jag ska läsa mer och se mer av honom!

Kanske blir en eller två bilder (förhoppningsvis filmer! ) från idag. Får väl se :)

Nu ska jag börja klä på mig å röra mig mot stallet. ^^,

Bild från igår:

Vackra Grazina, <3

I know the secrets, you could never tell